Eget garn: mjukt och fint!

Nu har jag fått mitt alldeles egna garn från spinneriet! Underbart mjukt och fint! Och jag är jättelycklig!

Mjukt som alpaca, men utan att vara så sladdrigt som alpaca. Det här måste jag sticka sjal av!

Garnet är helt från finullsfår, ca 50 % lammull och 50 % fårull. Och bra mycket starkare än t.ex. Kauni-garn som jag har jämfört med.

Jag har klippt och sorterat valda delar av ullen på mina får för att få det som jag vill ha det. Ull från får för att få ett starkt garn. Ull från lammen för att få ett mjukt garn. Och det har blivit precis så!

Det vita är naturvitt, mycket vackrare än blekt vitt, med en mjukt vit, aningens cremefärgad ton.

Särskilt nöjd är jag med den bruna färgen som också är naturfärg - den är precis så mörk och djupt chokladbrun som jag tänkte mig. Det har lönat sig att noga välja ut den riktigt mörka ullen från lammen!

Det kommer att finnas en mindre mängd till salu. Men först ska jag provsticka mer, använda och provtvätta så jag vet hur det håller sig.

Följande ska provstickas:

• provlappar med olika stickstorlek
• sjal
• muddar och halvvantar
• tröja
• sockar

Jag tror egentligen inte garnet lämpar sig för sockar, men jag ska testa i alla fall.

Kommer så klart att skriva mer efterhand som provstickningen framskrider!

Trolltyg?

Antingen är det min förkylda hjärna som ställer till det, eller så är det trolltyg i farten. Jag har nämligen börjat om inte mindre än 4 gånger på en tröja till min svåger.

Först la jag upp 50 maskor för lite.

Sen upptäckte jag att det blev minst 10 cm för stort. Då har jag ändå gjort inte bara en utan två provbitar. Uppenbarligen har jag stickat hårdare då.... Lite ironiskt är jag då tillbaka på det antal maskor jag först la upp...

Nästa försök fick jag snott när jag tog ihop det. Fast det upptäckte jag i alla fall efter bara ett par cm.

Nu tror jag att jag har fått rätt på det! Fast nu är jag trött på eländet och ska lägga ifrån mig det och sticka klart ärmarna på min gröna klänning tills lusten återvänder...

Råttor? Nej, källingar!

Igår kom små källingar till världen hos oss! Ser mest ut som råttungar än så länge. Kattungar vinner verkligen i söthet efter någon vecka! Trots det bara måste man titta till dem ofta, ofta!

Mamman är helt fantastisk, hon kom faktiskt och hämtade mig när det var dags. Det hör väl inte till vanligheterna, eller är det någon mer som har en katt som gör så?

Det blev fem och jag sparade två. Man kan faktiskt inte ha hur många katter som helst...

Sussex, Blommehöns och Maran

 Jag hade tänkt mig att köpa 20 Sussex-kycklingar, men kom dessutom hem med 5 Skånska blomme-kycklingar och 5 Maran-kycklingar. Plus 1 som jag fick på köpet. Summa 31 kycklingar.

Alla ska inte bli värphöns, tupparna går ju liksom bort av uppenbara skäl, sen får jag nog ta bort några till för annars blir det lite väl många.

Just nu är de så söta att jag bara måste gå ut och titta på dem en gång i timmen ungefär!

Sussex-tupp

Sussex har jag valt för det verkar vara en bra ras, värper bra och ger bra med kött, och dessutom ruvningsvillig. Till nästa vår vill jag minsann ha kycklingar som jag inte behöver köpa! Ska spara en tupp av den här rasen. (Tuppen på bilden är inte min.)

Maran-höna

Maran köpte jag några för de var så fina, nästan helsvarta. Visste inte så mycket om rasen innan jag googlade när jag kommit hem. Men det är också en ras som värper bra och ger bra med kött. Perfekt.

Maran-ägg, riktigt chokladbruna!

Dessutom verkar äggen vara något utöver det vanliga: chokladbruna! Färgen kan tydligen variera så jag får väl se hur bruna de blir till hösten när de börjar värpa.

Baby-koftan

Det tar lite längre tid än jag tänkte med baby-koftan. Garnet är ganska tunt. Men det blir en smidig och fin kofta av det! 

Nu har jag kommit så långt att jag satt alla delar på stickan och håller på med raglan-minskningarna. Det blir inte mycket efterarbete med den här metoden, bara några maskor under ärmen att sy ihop. Och framkanten eftersom jag valde kofta och inte tröja.

På den här bilden är färgerna lite mer rätt, de blev alldeles för skarpa i förra inlägget.

Mönstret i brunt är från en japansk bok jag köpte på 80-talet, med mönster i mosaikstickning. Tyvärr framträder inte mönstret på koftan som det var tänkt, fast det blir en bård i alla fall. Framkanten ska också bli brun.






Modellen har jag själv konstruerat, med utgångspunkt från storleksmått på en beskrivning från Drops och sedan de utmärkta anvisningarna för uträkningar för olika modeller i Knitting in the old way - en bok jag verkligen kan rekommendera!

Ruvhöna

Jag hoppades tidigare på att någon av hönsen skulle visa sig ruvningsvillig så det kunde bli lite kycklingar. När ingen av dem visade minsta tecken på att ruva gjorde jag mig av med tuppen. Men nu - tre veckor efter att jag tagit tuppen av daga - då lägger sig en av hönorna på äggen!

Ruvhönan längst ner till höger, hon är svart och syns lite dåligt.

Det är en av de svarta hönorna som ruvar, av rasen Cochin vilket lär vara en kinesisk ras. Om jag har tur kan det kanske bli någon kyckling i alla fall, eftersom äggen befruktas för några veckor i taget. 

Dessutom är en av katterna dräktig. Det är däremot ett misstag, jag skulle kastrerat henne efter förra kullen. Nu får det vänta tills nästa källing är uppvuxen. Men kastreras ska hon för jag vill inte ha källingar varenda år. Inte ens på en gård kan man ha hur många katter som helst.

Förra gången hon fick källingar var jag i Kina, så det ska i vilket fall som bli kul att få vara med när de föds!

PS: Källing är det skånska ordet för kattunge!

Kofta till Teo

Den förste i nästa generation av vår släkt har kommit till världen och jag har äntligen en anledning att sticka babyplagg!

Det ska bli en kofta i kinesiskt ullgarn med mönster i mosaikstickning. Mössa planeras också.

Jag gillar färgkombon, fast jag har gjort lite andra dumheter. Som att börja mönstret direkt efter resåren, det hade blivit väldigt mycket bättre med ett par varv slätstickning mellan. Fattar inte riktigt varför jag gör på detta viset, det är ju faktiskt något jag lärt mig för länge sen...

Jag ville ha lite struktur och valde att göra mönstret i rätstickning med botten i slätstickning. Det ska vara knutar men det framträder inte så tydligt. Jämför man med bokens exempel är det viss skillnad - milt sagt.

Nu går det ju ganska snabbt att sticka så här små plagg så jag får väl göra en tröja också - och göra det ordentligt då.

Dane shawl före blockning

Ser inte så mycket ut för världen än, men när Dane shawl blivit blockad tror jag den blir fin. Jag har gjort 5 omgångar av mönstret så den blir lite större än i original.

Jag gillar att den inte är rak i ovankanten utan lite formad, det ligger bättre över axlarna då.

Alla lamm ute!

I kategorin roliga lamm har vi tidigare haft en med ko-teckning. Årets absolut sista lamm ser mest ut som en pigham-gris!

Alla lamm är nu ute, 54 totalt, vilket vi är helt nöjda med. Det är mer än 2 per tacka. Och väldigt många är riktigt stora och fina.

Till det lite ovanliga hör också att två är helt svarta, inte ett vitt hårstrå på dem, och det har jag inte sett förut. Vitt är nämligen, tvärt emot vad man kan tro, den dominanta färgen och brukar slå igenom på nån del av lammet.

Dane shawl

Jag har ganska gott om garnet som jag stickar klänning i, ett halvt kilo kvar efter klänningen, så jag tänkte att en sjal i samma garn kunde vara fint.

Valet föll på Dane shawl som finns som gratismönster på Ravelry. Vill ha en som är formad i ovankanten och som man kan knyta bak ryggen. Fast då får jag nog sticka några fler rapporter än mönstret säger för mitt garn är förmodligen tunnare.

Trevlig att sticka, man lär sig mönstret - förutom vid kanterna och i mitten, det måste man faktiskt kolla varje varv.

Nedräkning, 6 kvar

Igår var jag ensam hemma när två tackor lammade. Lite nervöst må jag säga, jag är inte så van som Mannen. Men det gick bra! Två tackor lammade vars två lamm.

Den ena var en av de riktiga tjockisarna. Vi trodde hon väntade trillingar men det blev istället två riktigt stora lamm. Kraftiga och fina, uppe på benen direkt och ville ha mjölk. Det kan vara lite skillnad på sånt. De svarta lammen är en ungtackas, inte lika stora men alls inte små heller.

Tjockisar

Nu lider jag med de tackor som ännu inte har lammat! De är så tjocka att de knappt orkar röra sig.

Dessutom är jag faktiskt lite orolig. Förra året var mamman till denna (som heter Alba) lika otroligt stor och fick riktigt stora lamm, men det var sådana komplikationer att vi inte lyckades klara henne.

Fast det är inget som tyder på att det ska bli  komplikationer för de här, det sitter nog mest i huvudet på mig.

Komplikationer, som felläge på lammen, är inte särksilt ovanliga, men de allra flesta går att rätta till och få ut utan större problem.

Måtte de lamma snart!

Tupp-problem

Jag skaffade en tupp för jag ville ha kycklingar. Tuppen har gjort sin del  men ingen av hönorna är villig att ruva, så det hjälpte inte. 

Nu har istället ett annat problem uppstått: de befruktade äggen hinner börja utvecklas på några timmar när jag är på jobbet. Vitan blir mjölkig och inte alls aptitlig. Och det är för äggen som jag håller höns.

Finns alltså bara en sak att göra: nacka tuppen.

Bönder slänger sällan saker som kan vara bra att ha, så på gården finns kvar en hink med tratt som lämpar sig för fågelslakt. (Den här tuppen var av dvärgras och så liten att han nästan försvann i tratten) De sprattlar faktiskt en stund, mycket obehagligt att se. Så man sätter fågeln i tratten och går därifrån.

Funderade över om jag verkligen skulle fota och skriva om det här, men så tänkte jag att om jag nu skriver om det som händer med djuren så får väl detta också vara med.

Ska man ha höns får man faktiskt vara beredd att avliva gamla, sjuka och de som av någon annan anledning inte fungerar. Så har det alltid varit, det är bara det att vi slipper se det nuförtiden.

I ärlighetens namn måste jag säga att jag fångade in tuppen, men det var inte jag som höll i yxan utan det fick jag hjälp med av Mannen.

Om några veckor köper jag nykläckta kycklingar, och då får jag ta hand om de tuppkycklingarna när de vuxit till sig. Fast då ska de plockas och bli mat.

Lamm på grönbete

Idag släppte vi ut lammen, fast inte de som fötts de senaste dagarna för de får växa till sig lite till. Nu har vi 36 lamm och 8 tackor kvar som ännu inte lammat. Om de också lammar före onsdag så kommer alla att ha lammat inom två veckor, ganska koncentrerat!

Färdig Revontuli

Den här gick faktiskt riktigt snabbt att sticka, den blev klar häromdagen, har blockats ett par dagar och idag har jag använt den! 

Garnet, Aade Löng, känns mjukare än Kauni tycker jag. Fast jag ska i alla fall göra en till, i Kaunis fina rosa-beige. Rosa är så himla fint till bruna kläder!

Revontuli igen

Revontuli är en fin sjal, och ganska snabbstickad. Den förra jag stickade gav jag bort så det passar bra att göra en ny. 

Den här gången använder jag Aade Löng som jag köpt hos Tant Thea i Helsingborg. Påskfärger, fast min tanke är att den passar bra till en grön sidenklänning jag sytt.

Lite dåligt samvete: har pyttelite kvar på kragen till Yngsta sonens tröja, har bara en ärm kvar på min gröna klänning, har bara kvar att sy ihop andra halvan av min virkade kofta... imorgon...

Trillingfödsel

För ett par timmar sedan föddes tre småttingar till och de är så söta så jag kan bara inte låta bli att visa upp dem! När bilderna togs är de omkring en timme gamla, med navelsträngen kvar.

När det blir tre lamm är de inte så stora, i den här kullen är det tripp, trapp, trull. Den minsta är som vanligt bedårande söt.

Det tar minsann på krafterna att födas, hon stod upp och somnade!

Den största är en kille, och rätt stor. Festlig teckning med pandaögon och ett randigt öra!

Första lammen!

Igår föddes de första lammen! Två tackor lammade samtidigt och slogs nästan om att få hand om de som komm ut först! Två andra tackor ville också ha dem så det var nästan lite kalabalik innan vi fick in dem i egna lamningsboxar.

Båda tackorna fick två lamm var. Lite konstigt är det med färgerna: den bruna tackan har vita lamm och den vita tackan har svarta lamm!

Jag har gått och väntat på lamm och är sååå glad att de nu börjar komma! 23 tackor kvar som ska lamma!

Snart dags för lamm!

Den 6 april är det uträknat att det blir lamm, i alla fall för de som blev betäckta första dagen. Det borde vara några stycken för baggarna är ganska heta på gröten. Sen kan det så klart bli några dagar före eller efter uträknat datum. Så vi tittar till tackorna ofta nu!

En del är riktigt runda om magen, andra har lite längre kvar, och en har tyvärr kastat för ett par veckor sedan.

Stor mage, och dessutom har juvret vuxit till sig, då vet man att det närmar sig.

De äldre tackorna är riktigt trevliga, kommer fram och är sociala och nyfikna. Idag tilldrog sig mina skor viss uppmärksamhet. Ätbart? Vi provar...

Hoppfullt!

Nu ligger klänningen för blockning - och det ser ut som att spetskanten kommer att fungera utan att klippa upp sprund!